Syftet med studien har varit att undersöka instrumentallÀrares erfarenheter av undervisning pÄ distans, och vidare deras uppfattningar av huruvida webbaserad distansundervisning som lektionsform Àr lÀmplig som ersÀttning för- eller komplement till traditionell undervisning. Undersökningen gjordes genom kvalitativa intervjuer med fyra instrumentallÀrare som arbetar med distansundervisning. Resultatet visar att distansundervisning bör anvÀndas som ett komplement till traditionell undervisning, men nÀr traditionell undervisning inte Àr möjlig kan distansundervisning anvÀndas som ersÀttning..

FN har deklarerat Är 2005 till Är 2015 som ett decennium för utbildning om hÄllbar utveckling. DÀrför var det intressant att undersöka om det har fÄtt nÄgon genomslagskraft i den gymnasiala undervisningen. Syftet med den hÀr undersökningen var att undersöka om ett skifte frÄn traditionell miljöundervisning till undervisning för hÄllbar utveckling har skett.Det empiriska materialet bestÄr av sex kvalitativa intervjuer med tvÄ fysiklÀrare, tvÄ naturkunskapslÀrare och tvÄ samhÀllskunskapslÀrare. Resultatet av denna studie visade att kunskaperna för hÄllbar utveckling varierar bland lÀrarna och att det inte har skett ett skifte frÄn traditionell miljöundervisning till undervisning för hÄllbar utveckling fullt ut. Den undervisning som idag bedrivs ligger inom den normativa miljöutbildningen.

Den hÀr uppsatsen handlar om metoder som ryms inom lÀrstilar, samt processbarhetsteorin.  Uppsatsens syfte Àr att utifrÄn processbarhetsteorin jÀmföra syntaktiska resultat av traditionell undervisning om ordföljd i pÄstÄenden i huvudsatser i svenska som andrasprÄk hos vuxna sfi-elever med undervisning dÀr eleverna erbjuds ett utbud av visuellt, auditivt, taktilt samt kinestetiskt material av detsamma. Undersökningen genomfördes som ett kvasiexperiment med en experimentgrupp och en kontrollgrupp. Informanternas syntaktiska nivÄ analyserades enligt processbarhetsteorin före och efter de olika undervisningsmetoderna i grupperna. Resultatet visade att informanterna i experimentgruppen höjde sig i nivÄ enligt processbarhetsteorin i större utstrÀckning Àn informanterna i kontrollgruppen gjorde. Slutsatsen Àr att fler elever nÄr en högre syntaktisk nivÄ nÀr de fÄr ett urval av visuellt, auditivt, taktilt och kinestetiskt material i grammatikundervisningen Àn nÀr de endast undervisas traditionellt..

Denna uppsats behandlar lÀrares perspektiv pÄ högre undervisning med Second Life som undervisningsplattform. Second Life (SL) Àr en virtuell vÀrld dÀr olika lÀrosÀten vÀrlden runt har egna ?öar? och bedriver olika former av undervisning. Inledningsvis beskrivs vad SL Àr och hur det kan anvÀndas i undervisningssyfte.HÀr presenteras Àven de frÄgestÀllningar som behandlades, vilka var:?Vilka positiva och negativa aspekter kan lÀrare uppleva vid anvÀndandet av SL som undervisningsplattform?? samt"Hur upplever man som lÀrare i Second Life skillnaderna i förutsÀttningar gentemot traditionell klassrumsundervisning??För att belysa problematiken gjordes litteraturstudier om olika pedagogiska modeller och teorier för undervisning i virtuella vÀrldar, undervisningsformer, bedömning samt olika typer av problem som kan uppstÄ.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka undervisning och lÀrande under en matematiklektion som prÀglas av traditionell skolmatematik. Metoden för undersökningen var en deltagande observation av en matematiklektion i Äk 3 pÄ gymnasiet. Med hjÀlp av begreppen matematikens lÀrandeobjekt, matematiska resurser, eleven som lÀrande aktör och sociomatematiska normer har jag tolkat de resultat som genererats frÄn observationen. TvÄ slutsatser som kan dras av undersökningen Àr att eleverna stimuleras till att bli oberoende lÀrande aktörer i undervisningen av traditionell skolmatematik samt att det i första hand Àr lÀraren som synliggör potentiella matematiska resurser för eleverna. Medvetenheten om elevernas anvÀndande av matematiska resurser skulle kunna pÄverka elevernas lÀrande genom att lÀraren synliggör matematiska resurser pÄ ett mer medvetet sÀtt..

Syfte och frĂ„gestĂ€llningarVĂ„rt syfte Ă€r att undersöka den traditionella kontra den idrottsintegrerade undervisningens effekt pĂ„ elevers inlĂ€rning i Ă€mnet matematik.·        Är det nĂ„gon skillnad mellan traditionell och idrottsintegrerad undervisning vad det gĂ€ller studieresultat i Ă€mnet matematik?a)      Om det existerar nĂ„gon skillnad hur ser den ut?b)      Hur ser skillnaden mellan könen ut? MetodVi har valt att anvĂ€nda oss av ett kvasiexperiment i fyra skolklasser. TvĂ„ olika matematikmoment undersöktes, Pythagoras sats och statistik, i en cross-over-design. Dessa moment fick eleverna lĂ€ra sig pĂ„ tvĂ„ olika sĂ€tt, dels med traditionell undervisning, dels med idrottsintegrerad undervisning. Datainsamlingen bestod av tvĂ„ förtest, ett i varje moment och sedan jĂ€mfördes elevernas kunskaper i bĂ„da momenten i ett eftertest. ResultatDen idrottsintegrerade och traditionella undervisningen i momentet Pythagoras sats, visade inga betydande skillnader i elevernas resultat, beroende pĂ„ undervisningsstil.I det andra momentet, statistik, fanns en signifikant skillnad i elevernas resultat.

Syftet med vÄrt arbete var att ta reda pÄ hur lÀrare arbetar med skrivundervisning i Àmnet svenska vid gymnasiet. Genom detta ville vi kunna beskriva huruvida lÀrarens skrivundervisning kunde jÀmstÀllas med en traditionell- eller processorienterad skrivtrÀning. Dessutom ville vi skapa förstÄelse för vad som ligger till grund för lÀrarnas val av skrivundervisningssÀtt. För att kunna beskriva olika sÀtt att se pÄ skrivundervisning har vi i den teoretiska bakgrunden beskrivit den forskning som Àr aktuell för vÄrt arbete. Vi har Àven beskrivit teorier om skrivande och lÀrande.

Motivation Àr en grundförutsÀttning för att som elev kunna utveckla lust till ett fortsatt lÀrande i skolan. Lust för skolarbetet ger motiverade elever. I en undervisning som prÀglas av variation och kunskap har dagens lÀrare en viktig roll nÀr morgondagens samhÀllsmedborgare ska formas. Denna studie syftar till att belysa vikten av att som verksam lÀrare variera sin undervisning i skolan och till att bidra med en fördjupad kunskap om alternativa inlÀrningsmetoders betydelse för elevers motivation i Àmnet matematik. En jÀmförande studie har genomförts mellan traditionell förmedlingspedagogik och alternativa inlÀrningsmetoder. Intervjuer med elever och enkÀtundersökningar med lÀrare har genomförts och ligger till grund för vÄrt resultat.

Dagens vÀxande kunskapssamhÀlle krÀver förmÄgan till ett livslÄngt lÀrande och forskare inom inlÀrningspsykologin antyder att metakognition kan vara av omfattande betydelse för inlÀrningsresultatet. I en inlÀrningssituation utgörs det metakognitiva tÀnkandet av samordnandet av kunskap och andra strategier för hur vi ska gÄ till vÀga för att uppnÄ efterstrÀvansvÀrda kunskaper. Denna rapport undersöker huruvida problembaserat lÀrande - PBL utvecklar de metakognitiva förmÄgorna för ett livslÄngt lÀrande, jÀmfört med en traditionell undervisningsmetod. En quasi-experimentell design utfördes mellan PBL respektive traditionell undervisning dÀr den metakognitiva förmÄgan bedömdes med hjÀlp av Assessment of Cognitive Monitoring Effectiveness - ACME. Undersökningsmetoden ACME innebÀr att studenterna uppmanas att bedöma vad de tror sig kunna respektive inte kunna.

Syftet med det hÀr examensarbetet har varit att jÀmföra en dramapedagogisk undervisningsmetod med en traditionell undervisningsmetod. För att uppnÄ studiens syfte har vi utgÄtt ifrÄn fyra frÄgestÀllningar.1. Vilka skillnader gÄr att se i elevernas kunskaper inom ett Àmne om de har fÄtt arbeta med dramapedagogik respektive traditionell undervisning som metod för lÀrande?2. Hur upplever eleverna de olika arbetssÀtten?3.

Detta examensarbete i matematikdidaktik presenterar och analyserar en laborativ undervisningsmetod i matematik. Ett konkret laborationsexempel togs fram för att vara underlag i de undersökande intervjuer som gjordes med tre verksamma matematiklÀrare. Undersökningen, laborationsexemplet samt studerandet av matematikdidaktisk litteratur visade att en laborativ undervisning Àr ett tÀnkbart komplement till den traditionella undervisningen. Det finns dock en olöst tidsproblematik avseende laborativ undervisning..

Sammanfattning VÄrt examensarbete handlar om anvÀndandet av laborativ undervisning pÄ gymnasiet. Syftet med vÄr rapport Àr att undersöka vad eleverna anser om att anvÀnda detta undervisningssÀtt inom matematiken pÄ gymnasiet. I vÄr undersökning valde vi att anvÀnda oss av tvÄ olika undersökningsmetoder, en enkÀtundersökning och intervjuer. EnkÀtundersökningen gjorde vi dels för att fÄ alla elevers synpunkter och en bred syn pÄ deras kunskap om begreppet laborativ undervisning. Vi ville Àven veta vad de ansÄg om laborativ undervisning i jÀmförelse med traditionell undervisning.

E-learning Àr en undervisningsmetodik som idag Àr vanlig att anvÀnda i olika utbildningssammanhang. MÄnga företag anvÀnder sig av e-learning t ex i samband med införandet av nya processer och systemstöd för sin personal. E-learning anvÀnds ocksÄ i olika former och grad inom skolsektorn. Denna uppsats handlar om en undersökning jag gjort med huvudsyfte att undersöka om utbildningsdeltagare anser att e-learning Àr ett bra sÀtt att lÀra sig pÄ och om de till och med anser att e-learning helt kan ersÀtta traditionell lÀrarledd undervisning. Syftet Àr ocksÄ att prova hypotesen att det Àr de deltagare som ser negativt pÄ sin tidigare skolgÄng som Àr mest positiva till e-learning.

I detta arbete undersöks huruvida ett konceptuellt fokus pĂ„ fysikundervisningen, samt en förstĂ„elseinriktad examinationsform, pĂ„verkar elevers konceptuella förstĂ„else av fysik. Detta Ă€r intressant av tvĂ„ anledningar: 1) Skolans styrdokument efterfrĂ„gar (bl.a.) konceptuella förstĂ„elsekunskaper, och 2) Traditionell fysikundervisning Ă€r dĂ„lig pĂ„ att skapa en korrekt, konceptuell förstĂ„else av fysik. Det hĂ€r arbetet granskar resultaten frĂ„n en icketraditionell undervisning, dĂ€r flervalsfrĂ„geverktyget FCI anvĂ€nt före och efter undervisning ger en bild av elevernas konceptuella förstĂ„elseutveckling. Den undervisning som undersöks i detta arbete visade sig vara drygt 100 % effektivare Ă€n motsvarande traditionella undervisning vad gĂ€llde att förbĂ€ttra resultaten pĂ„ diagnosverktyget FCI. Även om elevantalet var vĂ€ldigt litet (endast tio elever) Ă€r resultatet sĂ„ markant att det nog Ă€ndĂ„ Ă€ger viss giltighet.

Huvudsyftet med denna uppsats Àr att undersöka varför pedagoger vÀljer att arbeta tematiskt framför en mer traditionell undervisningsform. VÄr mÄlsÀttning Àr att undersöka om temaarbete kan passa alla typer av elever. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning, vilken innefattar intervjuer av fem pedagoger som arbetar med temaarbete enligt Bifrostskolan, samt intervjuat tolv elever frÄn förskoleklass till 6: e klass. Intervjusvaren har sammanstÀllts och jÀmförts med aktuell forskning pÄ omrÄdet. VÄr undersökning visar att den tematiska undervisningen Àr en metod som tillgodogör mÄnga elever, med varierande inlÀrningsmöjligheter, intressen, förkunskaper och mognad.